påväxt
Påväxt av olika mikrober
Samlingsnamnet för både mögel och bakterietillväxt är mikrobiell påväxt. Beroende på vilken alternativt vilka mikrober det rör sig om samt spridning och mängd är det olika allvarligt. Det är oavsett vilken form det rör sig om en god idé att försöka få undan det innan det ställer till med större besvär.
En mikrob är en levande organism som man inte kan skåda med hjälp av blotta ögat. Vad som räknas hit är emellanåt diffust men kort bör man säga bakterier, arkebakterier, protozoer, somliga mögelsvampar, växter och djur. Det är alltså en oerhört vid grupp organismer, där somliga kan verka hälsovådligt, andra inte alls och en del beter sig som opportunister – de är endast hälsofarliga när tillfälle ges, men annars antagligen rent nödvändiga för vår överlevnad, så som vissa bakterier i tarmens normalflora.
Ofta när man talar om mikrobiell påväxt menar man mestadels mögel och man nämner det gärna samma mening som hus, sanering och att renovera. Hur farligt är det att ha mögel i källaren, på vinden eller i ens badrum? Mögel är aldrig ok, utan man ska sanera det så fort man upptäcker det istället för att gå med det.
Mögel släpper ifrån sig sporer och vissa arter ger även ifrån sig mykotoxiner som kan verka irriterande framför allt på luftvägarna. Man har mer och mer börjat kombinera fysiska symptom med att man bor, eller uppehåller sig stor del i ett mögelskadat hus, så som huvudvärk, upprepade förkylningar och utmattning.
Hur blir man då av med mögel? Mögel och annan mikrobiell påväxt trivs där det finns fukt. Ett första steg är alltså att se över ventilation, men även omgivande dränering om problemet bildas i en källare. Mögel växer helst på organiska material, med undantag för material som är täckta av organiskt skräp. www.algermossa.se
Mögel i badrum yttrar sig ofta som svarta små prickar i kakelfogarna. Vanligtvis kan inte mögel växa på rent kakel, men ofta hopas det i fogarna mindre hudrester, tvålrester samt övrigt gott för möglet att festa på. Har man påväxt i sitt badrum är en plan, frånsett att se över ventilationen, att rengöra grundligt med diskmedel och avsluta med hjälp av ättika eller vittvinsvinäger.
När det kommer till mer porösa material så som betong, bör man inte använda ämnen lösta i vatten med tanke på att det vanligtvis leder till att möglet istället för att avvika får en extra kick och växer till sig ännu mer, p.g.a. den tillsatta fukten! Man ska aldrig använda klorin, varken på släta eller porösa ytor med tanke på att det är starkt miljöfarligt, hälsovådligt och därutöver har oerhört låg verkning, jämfört med vanligt diskmedel.
Man kan även bli av med mikrobiell påväxt genom att använda sig av foggning, vilket innebär att man med assistans av en speciell maskin värmer upp ett mögeldödande medel varpå det förångas. De små dropparna kan tränga in i skrymslen och vrår och där få effekt på möglet. Dessa maskiner tillhandahålls ofta av olika firmor som sysslar med mögelsanering. Man ska inte vistas i samma rum när sanering sker.
Efter att ha fått undan möglet är det angeläget att se över så att det inte blir för fuktigt i utrymmet för att undvika att man ånyo får påväxt i sitt hus. Samt att applicera ett lager Fulstopp eller Tvärstopp, som skyddar framåt i tiden.
Lavar kan skada hustaket men på samma gång vara smakligt i salladen.
Det är vanligtvis korsningar mellan sporsäcksvampar samt alger som utgör lavar. Svampens åtagande är att hjälpa med struktur, beskydd och att suga upp vatten. Algen eller cyanobakterien bidrar med sin fotosyntes och därmed med energi.
Det är i huvudsak svampen som utgör laven samt bestämmer hur den växer och ser ut. Laven innefattar överbark samt underbark vilket i stort bara är svampvävnad. Däremellan finns dels alglager och dels porös vävnad som kallas märg och som utgörs av svamphyfer. Från underbarken sträcker sig utskott som tillåter laven att fästa vid underlaget.
Lavar finns överallt på jorden, från öken till kalfjäll men trivs bättre i torra och ljusa miljöer (trots att det finns arter som lever strax under vattenytan). Den generella färgen är gråaktig med markant variation. De förökar sig både sexuellt och asexuellt. Flera lavar tycker om att expandera på exempelvis sten. Dessa lavar avger ämnen som långsamt bryter ner stenen och frigör mineraler som laven kan tillgodogöra sig. Vill man undgå att lavar fördärvar och förfular takpannor kan man förebygga med Tvärstopp eller avdöda pågående angrepp med hjälp av Fulstopp.
Svampen som bygger upp skelett för laven utgörs i majoriteten lavar av sporsäcksvampar. Gruppen sporsäcksvamp är väldigt omfattande och utgör närmare en tredjedel av samtliga svampar. Sporsäcksvampar bildar sporer i så kallade sporsäckar vilka de efteråt utsöndrar så att de kan föröka sig. Skilda typer av mögel, så som borstmögel och penselmögel. Samtliga sporsäckssvampar är dock inte negativa, t.e.x. jästsvampen är ju mycket uppskattad!
Eftersom lavar stundvis liknar olika mossor kan det emellanåt vara komplicerat att separera de tu. Om man anar att det växer mossa till följd av fukt i ens trädgård alternativt annat så ska man tänka en aning extra innan man plockar fram mossa gti eller annan mossbekämpning. Man kan vårda gräsmattan för en struntsumma med hjälp av Fulstopp så elimineras både mossa, lavar, antraknos och samtliga gräsmattans svampsjukdommar och virus.
En del egenskaper är typiska för lavar men inte för mossor. Lavar saknar stjälk, blad samt rot. De kan klara sig helt utan vatten och torkar då ihop och hamnar i dvala. Mossor däremot är vanligtvis gröna till färgen, har både vanligtvis stam och blad och har rottrådar (trots att de saknar faktisk rot). De växer även helst där det är fuktigt. Det är således troligare att det rör sig om mossväxt, alternativt mögel, i en fuktig källare än om lavar!
Lavar är över lag sett känsliga för luftföroreningar, dock i mycket omväxlande grad. Anledningen till varför luftföroreningar är så hotfulla för lavar är därför att de inte har rotsystem och måste ta all sin näring från den direkta omgivningen, vilken innefattar luften. Föroreningar leder till skador på lavens algdel. Detta leder i somliga fall till att algen använder mer av produkten från fotosyntesen för att reparera sig själv istället för att ge den till svampdelen. Denna obalans i energigivande och -tagande förorsakar ofta lavens död. Mer tips: På denna sajten
Eftersom mögel och mossa gärna ses som skadeväxter har lavar många användningsområden. Ett flertal lavar producerar ämnen som funkar som enklare antibiotikum eller ämnen som kan användas för färgning av bland annat garn (växtfärgning). Beroende på vilken lav får man olika färger – rött, orange, brun… listan kan göras lång. Inte nog med det så har lavar i synnerhet i svåra tider ätits. Lavar innehåller hög mängd kolhydrater (upp till 90%) samt en del protein. På Island används islandslav i sallader även idag, men man kan också använda laven i brödbakning.
Lavar kan alltså vara riktigt nyttigt!