Vanligt med skador där mossa angriper
Ett hus som råkat ut för mycket mossa riskerar att drabbas av skador. Det beror på att mossan binder fukt och helst växer ner i skarvar samt sprickor i tegelpannorna. När vintern sedan kommer med köld och minusgrader fryser vattnet i mossan och breder ut sig vilket kan leda till att takpannorna sprängs.
Mossa kan också orsaka att fukt kommer in under takpannorna till takpappen och där orsakar fuktskador och till och med mögel. Därför är det angeläget att inte låta mossa expandera över taket.
Mossor är vanliga växter, endast i Sverige finns det omkring tusen olika sorter och i hela världen är det nästan tjugotusen arter. Det är växter som saknar rötter utan istället har rotliknande blad som förankrar växten ganska löst i underliggande material. Det är alltså inte svårt att dra loss mossa från de flesta underlag.
Mossa trivs där det är fuktigt och helst lite skuggigt. Den har inga besvär med näringsfattig och sur miljö vilket medför att mossa kan vara mer motståndskraftig än gräs i en vanlig trädgård som inte gödslats på ett tag, alternativt som har utsatts för sur nederbörd. Mossa uppskattar att växa på tak och då föredrar den eternit, tegel, betong, skiffer alternativt asfalt.
Mossa är ett problem som man ska försöka föregå, dels när man bygger huset, dels när man ska renovera men även under den mossfria tiden man bor där. Val av hustak är viktigt eftersom tegelpannor måste hållas mossfria för att inte på sikt förstöras. Det är även en bra idé att se över träd som står nära huset och skänker skugga. Kan man såga ner någon trädgren för att öka ljusinsläppet på taket?
Ett gammalt trick för att hålla mossan väck är att fästa upp en grov koppartråd längs med taknocken. När det regnar fälls kopparoxid ut, vilket mossan inte tycker om och för den skull inte börjar växa på taket. Det finns dock teorier om att det behövs surt regn för att det ska fungera, men ännu inga klara besked. Det är en metod som är billig och helt klart värd att prova.
För att bli av med mossa på taket finns det ett antal olika produkter man kan välja. Marknaden är stor, men dessutom miljöfarlig. Exempelvis bekämpningsmedlet Grön Fri består av en lösning av bensalkonklorid och vatten som är 7-9%. Ren, högkoncentrerad bensalkonklorid är enormt miljöfarligt och därtill högst hälsovådligt och kan vid förtäring resultera i döden.
Det är således väldigt viktigt att fundera på hur rejält man vill ha bort mossan och vad annars man kan utföra – att spruta på gift är den sista utvägen! En mycket mer miljövänlig metod är att skrubba bort mossan när det är torrt. Det är dock ett tidsödande och i vissa fall farligt jobb. Fulstopp
Man kan dessutom använda sig av högtryckstvätt för att spruta bort mossa – man bör ha dödat all påväxt med hjälp av Fulstopp några dagar eller (hellre) månander innan så att det lossnar lätt. Det är då angeläget att man inte får in vatten under takpannorna, vilket annars kan resultera i fuktskador, vilket från början ju är det man vill försöka avstyra.
Det viktigaste för att undgå mossa på takpannor och tak är alltså att se till så att det inte hamnar någon mossa på det från första början – så slipper man använda miljövidriga medel.
Mossor och lavar, skillnader samt likheter
Fastän mossor och lavar är snarlika varandra till utseendet så finns det mycket som skiljer dem åt. Även om båda grupperna exempelvis inte har rötter har de olika sätt att komma runt det problemet.
Mossa är en oftast grön växtgrupp som har existerat på jorden i drygt 450 miljoner år. De har inget rotsystem men har istället små rottrådar som förbinder växten med underlaget. De har också en kort stjälk samt bladliknande utskott. Mossa trivs där det finns mycket väta och gärna är skuggigt. De kan växa på stenar och jord, men även andra underlag så som betong, tegel, eternit, skiffer samt asfalt.
Mossa tar upp vatten med näring löst däri genom ständigt öppna porer i de bladliknande växtdelarna och håller kvar vätan. Det innebär att mossa är en ovälkommen gäst på tak. När vintern kommer fryser mossan och risken finns att den expanderande isen spräcker takpannorna. Det bästa sättet att ta undan mossa från takpannorna är manuell borttagning.
Mossa tycker om att gro i näringsfattig och sur jord som gärna har bristfällig dränering. Då tar mossan över eventuella grässorter. Gödslar man och sprider ut kalk och dränerar sin trädgård kan gräset få det fördelaktigt och konkurrerar då ut mossan.
Man kan även använda sig av järnsulfat, som i butiken har namn som mossa gti och så vidare, för att fort eliminera mossa. Man ska dock vara observant på att det är ett bekämpningsmedel och det måste användas med största försiktighet. Man bör helst inte använda järnsulfat eller liknande preparat på takpannor för att ta bort mossa där eftersom dessa medel kan missfärga pannorna.
En del platser är mer lämpade för mossa än för gräs och man bör inte enbart hälla på bekämpningsmedel och låta det vara – då kommer mossan garanterat tillbaka. Då och då kan mossa vara oerhört fint i trädgårdar och skänka en lummig atmosfär. Mossa tål långvarig torka utan att växtcellerna skadas. När det sedan blir blött igen kommer växten ånyo spira samt fortplanta sig.
Lavar å andra sidan är inte en ensam planta utan en korsning mellan en alg alternativt cyanobakterie och en svamp. Svampen bygger upp själva laven och i nästan samtliga fall är det svampen som ger den dess utseende. Svampen skyddar mot uttorkning och bildar skelett åt laven. Algen finns strax innanför det yttre skiktet och har för åtagande att skapa energi genom fotosyntes.
Lavar trivs som bäst där det är ljust samt torrt. De är oftast grå till färgen och kan klara sig mycket långa perioder totalt utan vatten med tanke på att de då hamnar i torrdvala och inte har någon som helst tillväxt. Lavar tar upp all sin näring genom nederbörd. En del lavar växer på sten och kan utsöndra ämnen som långsamt bryter ner stenen och därmed frisätter mineraler som laven kan tillgodogöra sig.
Det finns även lavar som växer på träd och ges sin näring när vatten sipprar över värdväxten vilket innebär att dessa lavsorter tar väldigt lång tid på sig att växa. De vanligaste lavsorterna är renlav och islandslav. Det finns en lång tradition att använda lav i t.e.x. mat eller att färga garn med hjälp av det för att ges naturfärger. Mer information: På den här sajten
Som man kan märka av så är påväxt samt lavar i själva verket inte särskilt lika varandra, trots att de i en del fall kan te sig så! Vill man avlägsna dom så är det enkelt och varar längst med hjälp av Fulstopp.
Vad bör man tänka på när huset måste målas
Att måla hus är inte alltid världens enklaste sak, trots vad reklamerna antyder. Det är ett par saker man ska fundera på när man inser att det är dags att måla om huset, igen. Valet av inte endast färg utan framför allt färgkvalitet är självfallet det viktigaste. Lägg därtill hur man målar samt förarbete, så blir husmålningen inte något man utför i en handvändning. Men ifall man till det lägger till hur underbart vackert ett nymålat hus är, så är det nästan alltid värt mödan.
Färg till fasadmålning innehåller två saker, pigment samt bindemedel. Bindemedlet kan antingen vara linolja, alkydolja alternativt vatten. Pigmentet å sin sida är antingen naturligt eller syntetiskt framställda.
Färgburkarna innehåller också tillsatser, så som gift mot mögel, dels därför att undvika mögel i färgburken, dels därför att undvika det på den målade fasaden. Förr var det mycket typiskt med giftmängder i färgen, men efter strängare bestämmelser har det lett till att färgen har blivit mer eller mindre fri från gifter.
Giftfri färg är väldigt lovvärt, men tyvärr leder det inte allt för sällan till att svartmögel och alger snart ges grepp i fasaden som får de karakteristiska svarta små prickarna. Detta kan framträda efter endast några månader efter att man har målat huset. För att bli fri från algerna samt möglet får man då lov att rengöra med algtvättmedel, vilket i sin tur eventuellt inte alla gånger är någonting bra för miljön det heller. I skrivande stund finns ingenting bättre alternativ och väntan på en giftfri, mögelavstötande färg är stor.
Idag har man bara två möjligheter, spruta på Tvärstopp
utanpå färgen för ett skydd upp mot 10 år eller Fulstopp
för ett skydd upp till 4-5 år.
Vad bör man nyttja för bindemedel då? Olje- eller vattenbaserat? Oljefärger, som består av till exempel alkyd- eller linolja anses äga mycket god förmåga att tränga in i träet och ger då ett gott skydd mot vatten samt fukt. De ger också fasaden en blank yta. Vattenbaserade färger kallas för slamfärger och i den gruppen ingår t.e.x. Falu rödfärg. De är inte vattenprotektiva alls, men däremot är de totalt öppna för eftertork. En fasad målad med slamfärg får en glanslös yta.
Även förarbetet varierar mellan diverse typer av färgval, dock inte i så enorm utsträckning. I stort sett eftersöker man att få undan all överflödig färg som annars kan flagna när man har målat. När det handlar om att måla hus med både olje färger innebär förarbetet att man skrapar bort färgflagorna med hjälp av valfri typ av skrapa – det finns en mängd olika på marknaden, allt från billiga enkla trekantsskrapor till avancerade med hårdeggsblad som man kan ersätta. Har man slamfärg så räcker det med att borsta fasaden med en robust stålborste för att få bort överflödig färg.
Vart femtionde år behöver man dessutom göra en mer heltäckande fasadrengöring, ungefär som en renovering av husets kulör. Då tar man bort all färg ner till träet med hjälp av värmepistol samt skrapa.
När man har lyckats utse färg och skrapat rent huset så är det endast att sätta igång med det skojiga – att måla. Det är bra att tänka på att ha bra penslar när man ska måla större ytor, den pensel som är dyrast i butiken kan mycket väl vara billigast i längden! En av de viktigaste sakerna att tänka på innan man ställer sig och börjar måla hej vilt är att veta i vilken ordning man bör måla allting, eftersträva en bra arbetsorganisering helt enkelt. Vart bör man börja? Bör hela huset målas om i år, eller eventuellt halva kommande år? Vilka fasader ska i så fall målas i år?
Skall man penselmåla eller sprutmåla huset? Sprutmålning med hjälp av de nya Wagnersprutorna är betydligt snabbare, man kommer åt överallt. Framförallt är det betydligt roligare.
Har man genomfört alla förberedelserna ordentligt så är det, trots en aning möda, inte så avancerat att måla hus, men resultatet blir fantastiskt!
Påväxt av olika mikrober
Samlingsnamnet för både mögel och bakterietillväxt är mikrobiell påväxt. Beroende på vilken alternativt vilka mikrober det rör sig om samt spridning och mängd är det olika allvarligt. Det är oavsett vilken form det rör sig om en god idé att försöka få undan det innan det ställer till med större besvär.
En mikrob är en levande organism som man inte kan skåda med hjälp av blotta ögat. Vad som räknas hit är emellanåt diffust men kort bör man säga bakterier, arkebakterier, protozoer, somliga mögelsvampar, växter och djur. Det är alltså en oerhört vid grupp organismer, där somliga kan verka hälsovådligt, andra inte alls och en del beter sig som opportunister – de är endast hälsofarliga när tillfälle ges, men annars antagligen rent nödvändiga för vår överlevnad, så som vissa bakterier i tarmens normalflora.
Ofta när man talar om mikrobiell påväxt menar man mestadels mögel och man nämner det gärna samma mening som hus, sanering och att renovera. Hur farligt är det att ha mögel i källaren, på vinden eller i ens badrum? Mögel är aldrig ok, utan man ska sanera det så fort man upptäcker det istället för att gå med det.
Mögel släpper ifrån sig sporer och vissa arter ger även ifrån sig mykotoxiner som kan verka irriterande framför allt på luftvägarna. Man har mer och mer börjat kombinera fysiska symptom med att man bor, eller uppehåller sig stor del i ett mögelskadat hus, så som huvudvärk, upprepade förkylningar och utmattning.
Hur blir man då av med mögel? Mögel och annan mikrobiell påväxt trivs där det finns fukt. Ett första steg är alltså att se över ventilation, men även omgivande dränering om problemet bildas i en källare. Mögel växer helst på organiska material, med undantag för material som är täckta av organiskt skräp. www.algermossa.se
Mögel i badrum yttrar sig ofta som svarta små prickar i kakelfogarna. Vanligtvis kan inte mögel växa på rent kakel, men ofta hopas det i fogarna mindre hudrester, tvålrester samt övrigt gott för möglet att festa på. Har man påväxt i sitt badrum är en plan, frånsett att se över ventilationen, att rengöra grundligt med diskmedel och avsluta med hjälp av ättika eller vittvinsvinäger.
När det kommer till mer porösa material så som betong, bör man inte använda ämnen lösta i vatten med tanke på att det vanligtvis leder till att möglet istället för att avvika får en extra kick och växer till sig ännu mer, p.g.a. den tillsatta fukten! Man ska aldrig använda klorin, varken på släta eller porösa ytor med tanke på att det är starkt miljöfarligt, hälsovådligt och därutöver har oerhört låg verkning, jämfört med vanligt diskmedel.
Man kan även bli av med mikrobiell påväxt genom att använda sig av foggning, vilket innebär att man med assistans av en speciell maskin värmer upp ett mögeldödande medel varpå det förångas. De små dropparna kan tränga in i skrymslen och vrår och där få effekt på möglet. Dessa maskiner tillhandahålls ofta av olika firmor som sysslar med mögelsanering. Man ska inte vistas i samma rum när sanering sker.
Efter att ha fått undan möglet är det angeläget att se över så att det inte blir för fuktigt i utrymmet för att undvika att man ånyo får påväxt i sitt hus. Samt att applicera ett lager Fulstopp eller Tvärstopp, som skyddar framåt i tiden.
Mossa som breder ut sig ovan tak och takpannor kan vara besvärligt
Mossa på tak kan ge ett helt hus ett fult och tråkigt intryck, huset kan se hela 25% billigare ut, jämfört med ett hus med rena, fräscha takpannor. Det är inte heller bara fult, mossa på takpannor kan också resultera i fuktskador i själva huset. Mossa binder fukt, precis som alla växter och det leder till att takpannorna kan brista när det blir vinter och minusgrader.
Mossa är en grupp växter som trivs där det är fuktigt, skuggigt. De klarar sig gott i näringsfattig och sur jord. De senare årens sura nederbörd har för den skull lett till att mossor av skilda slag har ökat i gräsmattor, på plattor och över tak. Mossa är en härdad växt, den kan klara av långa perioder av torka utan att cellerna i organismen tar någon skada.
När det därefter börjar regna igen, återkommer mossan i all sin storslagenhet. De förökar sig också då det är tillräckligt vått genom att mossporer simmar över från hanplanta till honplanta. Alltså blir det inte bara återuppstånden mossa när det blir blött, det blir dessutom mer mossa än tidigare.
Mossa uppskattar att växa över tak som gärna ligger i skugga, exempelvis på en norrsida alternativt en plats som skuggas av träd eller dylikt, men det är inte nödvändigtvis så. De material som mossa helst växer på när det handlar om av människor tillverkade objekt så som tak är tegel, betong, eternit, asfalt och skifferplattor.
Mossan växer gärna i skarvar och det är där det kan förstöras när det därefter blir kallt. Det har att göra med att mossan binder fukten och är väl förankrad i underlagets skarvar och små sprickor. När vattnet i mossan fryser sväller det enligt fysikens lagar och det innebär att materialet, i detta fall takpannorna, spricker. Av denna anledning är det viktigt att hålla sitt tak mossfritt.
Hur håller man då mossan borta från sitt tak? Det främsta sättet att slippa mossa på taket är att jobba i förebyggande syfte mot det. Med det menas att man ser efter träd som växer nära inpå knuten och inte låter dem överskugga husets tak alltför mycket. Man behöver naturligtvis inte fälla träden alla gånger, det räcker ofta med att man kapar väl valda grenar som hänger över huset.
Ett gammalt knep att hålla mossa borta är att spänna upp en tunn koppartråd mellan takets högsta punkter och låta koppartråden vila på nockpannorna. När det sedan regnar kommer kopparn oxidera i små mängder ner över takpannorna. Denna kopparoxid gör det svårare för mossa att få förankring på takpannorna. Det hjälper inte lika bra om man har rådande mossa på taket.
För att få undan mossan som redan har uppstått, är det mest vedertagna sättet att klättra upp på taket och skrubba bort mossan manuellt en torr dag. Därefter kan man kanske använda sig av medel som dödar mossan. De bör dock användas med rejäl försiktighet eftersom de flesta ämnen som är mossdödande också även är miljöfarliga i skilda utsträckning. Klicka Här och nu för mer information
Ett miljövänligare alternativ till olika gifter är att rengöra med högtryckstvätt för att få undan mossa på tak. 1 dag – eller hellre 1-2 månader innan – kan man applicera Fulstopp.
Det finns Fulstopp som läggs på med Kärcher Högtryckstvätt – MEN I KEMLÄGE – lätt som en plätt. Då hinner påväxten dö och lavars långa rötter börja vittra så det är lättare att högtryckstvätta bort allting.
Utan Fulstopp är lavarna – en del ser ut som fågelskit och förfular hela huset – tillbaka på några månader. För rötterna sitter grundligt ner i takplattorna.
Vad är det som skiljer mossa, lavar och alger åt?
Mossa, lavar och alger kan stundtals se oerhört lika ut, och när man har fått en påväxt på sitt hus är det angeläget att veta vad det är för att kunna behandla det på ett bra och miljövänligt vis.
Mossa är en kryptogam växt, d.v.s. en växt som saknar blomma. De gillar fuktig mark och är oftast gröna till färgen. Mossa är en oönskad gäst i de flesta trädgårdar och för att hålla mossan från sin trädgård är det centralt att se till så att dränering är god. Det är dessutom en bra idé att använda sig av gräsuppsamlare när man klipper gräset för att slaget gräs inte ska ligga kvar och stänga in fukten.
Mossa kan också växa på takpannor. Risken vid mossväxt över taket är att mossan behåller fukt och då kan vålla fuktskador samt mögel i taket, alternativt strax inunder, på vinden. Det finns även risk att mossan binder så mycket fukt att takpannan sprängs när det fryser till vintern.
Det kan ibland vara rätt knepigt att få undan mossa från taket. Ett sätt är att för hand skrubba bort dem. Det innebär en klar risk för fall, och man ska vara vaksam ifall man har takplattor av betong då dessa enkelt blir hala. Man kan även, efter att ha tagit bort mossan manuellt rigga en koppartråd längs den högsta delen. När det sedan regnar kommer koppartråden att avge ämnen som mossan inte gillar.
Alger är organismer som utvinner energi. Vanligtvis händer detta med hjälp av klorofyll. Alger bildar en grupp organismer som är vanligtvis svårbestämd och mycket stor. Den innefattar allt från mikroskopiska, encelliga organismer till komplexa, flercelliga, till exempel brunalger som kan bli upp till sextio meter långa. Mer detaljer: På den här sajten
Alger kan växa på fasader och staket. Det spelar oftast ingen roll vilken typ av färg man har målat med. Alger skänker en grön nyans i själva färgen. För att få undan alger ska man i första hand använda sig av så miljövänliga medel som möjligt.
Har man alger på en slammålad fasad (d.v.s. målad med till exempel Falu rödfärg) ska man inte använda några preparat alls, utan torrborsta väggen. Det är viktigt att använda munskydd för att inte riskera att andas in till exempel sporer från mögel som också kan växa där och som kan vara direkt giftiga för människor.
Det första man ska prova om man har alger växande på en fasad målad med oljebaserad färg är miljövänligt diskmedel eller såpa. Om det inte funkar så kan man prova ett algdödande medel. Det först som tredje steg som man ska överväga att nyttja ett klor- eller borbaserat algdödande ämne då dessa är mycket miljöfarliga och hälsovådliga.
Lavar är en symbios mellan en svamp och en alg. De flesta lavar tycker om att gro där det är torrt, till exempel på skiffer, eternit-, tegel- och betongplattor och är den svåraste påväxt av de tre att få bort. Lavar har ofta djupa rottrådar och vissa kan avge syra som förstör underlaget.
För att bli av med lavar på tak ska man använda sig av Fulstopp eftersom mekanisk borttagning med hjälp av till exempel högtryckstvätt inte fullständigt tar bort lavarna. Det då lavarnas rotsystem ofta har trängt in djupt i plattorna och följaktligen enkelt kommer åter nästa säsong.
Det finns alltså annorlunda sätt att hantera mossa, lavar och alger – det viktiga är att känna till vilket!
Så blir du av med mossan
Ifall man behandlar sin trädgård på korrekt vis kommer mossan försvinna. Det förekommer drygt tjugotusen olika sorters mossor i världen varav cirka tusen växer i Sverige.
Mossa uppskattar fukt och växer gärna där marken är näringsfattig samt sur, till skillnad från gräs. Normalt sett är gräs en överlevnadskraftig växt, som klarar kyla bra, men gräs behöver en jämn invintring, det vill säga att vinterns snö och kyla föregås av en stegvis kyligare höst.
Mossa däremot klarar inte kyla, det medför så att mossorna förfryser och dör bort. Annars klarar mossa torka mycket bra, förutsatt att mossan redan har fått förankring. Det kan då passera långa torrperioder utan att växtens celler tar skada. När det därefter kommer regn igen får mossan ett uppsving. När det är tillräckligt fuktigt kommer även mossan att föröka sig.
I en ordinär gräsmatta som har bra dränering, gott näringsinnehåll och inte är sur är gräset mer överlevnadskraftigt än mossan. Det är först när en av dessa tre parametrar ändras som förhållandena blir mer gynnsamma för mossa än för gräs. Det gäller således att se till så att gräset får bästa möjliga förutsättningar samtidigt som man förstör möjligheterna till mossans utbredning.
I södra Sverige har man sett ett växande problem med växande mossa i gräsmattan. Ett par anledningar kan vara sur nederbörd samt milda vintrar. Lägg till bristfällig gödsling så har man så småningom en matta full av mossa. I mellersta Sverige har problemet varit vatten som stått stilla och på så sätt givit gräsets rötter näringsbrist. Mossan har då lättare att erövra.
I och med de otaliga milda vintrarna som har varit räcker det nuförtiden inte jämt att bara ha en gott gödlsad, torr gräsmatta som inte är sur. Man kan behöva aktivt hjälpa gräset på traven för att det ska kunna vinna över mossan. Ett sätt är genom sanering av mossan.
Det finns diverse produkter för bekämpning av mossa i gräsmattan. Ett av de nyare är mossa gti. Det består av järnsulfat och sprutas på det angripna området för att döda mossan som då bli svart. Mossa gti är kostsamt och kan med fördel ersättas av ämnet järnsulfat, som finns att handla på Granngården, till en oerhört billigare penning. Man hittar det på hyllan för grisfoder. Var noga med att inte blanda ihop järnsulfat och järnfosfat – det sistnämnda används vid bekämpning av mördarsniglar.
Järnsulfat måste man blanda själv, medan mossa gti redan är färdigblandat, vatten + järnsulfat i lösning. Järnsulfat ska blandas med hjälp av vatten, cirka 1-2dl per 10l vatten. Det räcker till ungefär 50 kvadratmeter gräsmatta.
Järnsulfat eller mossa gti, oavsett vad man väljer så kommer de inte avstyra att mossan kommer tillbaka ifall gräset fortsätter växa i ogynnsam miljö. Det är alltså väldigt angeläget att man ser över dränering, möjligen glesar ut träd som skuggar gräsmattan, gödslar samt använder kalk mot försurning. Länk till ytterligare data
Man kan även använda Fulstopp, det tar även bort virus, sjukdomar, svampar som antraknos. Till mossa i gräs späder man ut Fulstopp 550 ggr, 1 dl blir 55 liter lösning. Läggs enklast på med ryggspruta.
Man kan till exempel använda mossborttagningsmedel strax innan man gödslar, på höstkanten, för att ge gräset så stor fördel gentemot mossan. För det viktigaste att fundera på när man har med mossa i gräsmattan att göra är att man ska göra miljön så bra som möjligt för gräset och på samma gång så dålig som möjligt för mossan.
Mossa gti – ett effektivt bekämpningsmedel?
Mossa gti har det senaste året gjort succé, i alla fall om man ser på reklamen i tv. Men är det ett sådant mirakelmedel egentligen? Meningarna går isär, och det beror helt och hållet på vem man frågar.
Mossa gti innehåller, precis som de allra flesta andra bekämpningsmedel mot mossa, järnsulfat. Koncentrerat järnsulfat fanns tidigare att inhandla på exempelvis Granngården då det används bland annat som järntillskott i grisfoder, men det är nu olagligt att sälja till personligt bruk. Järnsulfat kan man annars blanda med vatten, cirka 1-2dl per 10 liter vatten vilket räcker till ca 50 kvadratmeder.
Mossa gti innehåller bland annat järn-, svavel- samt kväveföreningar där järnsulfatet är den verksamma substansen mot mossan. Gräset däremot påverkas snarare i positiv kurs av medlet och blir en aning mer motståndskraftiga mot framtida mossangrepp.
Det främsta sättet att bli av med mossan i sin trädgård, ifall man inte vill famna dess grönhet och bevilja den växa, är att se till så att marken blir mindre fördelaktig för mossväxt. Det gör man lämpligen genom att inte bespruta med hjälp av medel som är mer eller mindre suspekta ur miljösynvinkel utan ta reda på varför mossan gror i just din trädgård.
Mossa gillar att gro där det finns fukt, och gärna lite skugga. Det är en härdad växt som, även om den inte trivs, kan hantera långa perioder av torka utan att ta någon cellulär skada. När det sedan igen blir fuktigt samt blött i marken kommer mossan att spira igen och det är dessutom då den förökar sig genom att hansporer simmar över till honsporer.
Mossa kan expandera där det är näringsfattigt samt surt, till skillnad från gräs som i dylik omgivning blir svag, även om det inte dör ut. Med de senare årens sura nederbörd har mängden mossväxt ökat, särskilt i södra Sverige. I mellersta delen av landet har å andra sidan problemet med mossor i trädgårdar härrört från stillastående mängder vatten vilket leder till näringsbrist för gräset och påväxt av mossa.
För att få en långvarigt mossfri gräsmatta gäller det således att göra förhållandena så gynnsamma som genomförbart för gräset och så ogynnsamma som möjligt för mossan. Om man har ejäla mängder mossa kan ett medel som mossa gti vara enastående för att skänka gräset ett försprång. Det ska då gärna distribueras på vårkanten, i mars-april, alternativt i oktober, alltid i anknytning med gödsling av gräsmattan. Fulstopp
För att gräset ska må väl igen är det viktigt att se över dränering så att den fungerar som den bör och inte tillåter att vatten blir stående. Bristfällig dränering är för övrigt en typisk orsak till mögel och annan påväxt i krypgrunder och källare. Således finns det åtskilliga orsaker till varför man bör ha en bra dränering kring sitt hus.
Man bör även gödsla lite sporadiskt för att gräset ska bli kraftfullt. En mossangripen gräsmatta kan dessutom behöva kalk, som neutraliserar det sura pH som finns i jorden och som leder till att mossan trivs bättre än gräset. Ett ytterligare förslag är att jämt nyttja gräsuppsamlare när man klipper gräset, i synnerhet ifall man har en trädgård som är benägen att bli våt, detta eftersom kvarvarande gräs annars behåller fukt och vatten.
Ett annat sätt att få gräset kraftfullt är att späda ut Bensaltensid 550 ggr (1 liter blir 550 liter lösning, 1 dl blir 55 liter) och bespruta hela gräsmattan. Då dör samtliga virus, antraknos, mossa, svampar och sjukdomar för vad man gör är att decinficera gräset. Utan samtliga dessa parasiter – som samverkar i att plåga och försvaga gräset – blir gräset starkare och grönare. 2-3 ggr om året om man har egen golfbana.
Finner man inte Bensaltensid så kör Fulstopp koncentrat 1 + 29, det går lika bra för huvudingrediensen är bensaltensid. På andra ytor än gräs är dessutom Fulstopp överlägset mot järnsulfat då det verkar framåt i tiden. Dock inte ifall man späder ut det 550 ggr, det decinficerar och dagen därpå är det bilologiskt nedbrytet i så bräcklig lösning.
För att erhålla en långvarigt mossfri gräsmatta är det betydelsefullt att förvalta den kontinuerligt, inte blott sporadiskt slänga på lite bekämpningsmedel så som mossa gti.
Vad är mikrobiell påväxt och hur blir man av med det?
Emellanåt växer det organismer som inte är synliga för blotta ögat, vilket kallas för mikrobiell påväxt. Det är således ett annat ord för mögel, innan det har börjat synas som hårigt ludd eller svarta prickar över hela väggen. Mögel förekommer där det är fuktigt, som till exempel i oisolerade källare samt vindar. Mögel älskar också att växa sig stora och luddiga i badrum alternativt på gamla matrester.
Mögliga matrester är enkelt att ta hand om, det är bara att slänga det, gärna i en kompost där det gör nytta. Värre ställt är det ifall man får mögel och andra mikrobiella påväxter i badrummet. Det är troligen ingen som anser att det är fräscht att placera sig i duschen, eller ta ett härligt bad ifall väggarna hotar med att äta upp en samt utrymmet stinker av dålig lukt.
Vad bör man då tänka på för att kringgå mikrobiell påväxt och spridningen av mögel? Först och främst är det bra att vara medveten om var de helst växer, vilket redan nämnts, nämligen där det finns gott om fukt. Dessvärre försvinner inte mögel och andra mikroorganismer som på ett trollslag om man torkar ut utrymmena som har blivit angripna. Det förhindrar å andra sidan att det tillväxer och efterhand kommer det dessutom att gå tillbaka, men det tar tid. Påväxt kan inte växa på positivt laddade ytor, det är en bra ide att behandla alla material med hjälp av Tvärstopp – helst redan i ett nytt hus.
För att bli av med mögel behövs relativt drastiska åtgärder. Man bör börja med att utröna hur stora delar, samt vilka, som är angripna. Ett mögelangripet utrymme luktar vanligtvis, men inte ständigt, dåligt. Lukten kan lättast beskrivas som unken samt ofräsch – har man en gång luktat på mögel så kommer man för alltid veta hur den lukten känns. Det kan även finnas synliga fuktskador över väggar, golv, tak samt möbler, beroende på omfattningen.
Fuktskador kan te sig på olika sätt; missfärgningar i tapeter samt bubblor i mattor är typiska tecken. Mögel behöver inte jämt synas med detsamma på ytan. I t.e.x. ett badrum där man städar noggrant, har en knappt synlig spricka i väggens kakel lett till att fukt kommer in innanför. Mögel tillväxer ordentligt innan man upptäcker det, då på grund av att det finns en illa lukt i badrummet.
Hur kan man då av med mikrobiella påväxter, så som mögel? Det allra drastiska och bästa sättet är att ta bort allt som är mögelangripet och ersätta med nytt material, som sedan skyddas med Tvärstopp. Detta kan dock visa sig inte enbart svårt, utan kanske rent omöjligt i vissa fall. Då kan man ta till andra metoder, exempelvis sanering genom Fulstopp mögeldödande medel som stryks över ytan. Om det är svårt att nå källan till möglet kan man ha nytta av så kallad fogging.
Fogging är en metod där man hettar upp och förångar ett ämne som verkar avdödande på mikrober. Ämnet kommer då att befinna sig i små droppar att de kan tränga in i skrymslen som annars skulle vara väldigt svåra att sanera. Man ska dock undvika att vistas i rummet under tiden fogging sker eftersom ämnena ofta är giftiga.
När man har mögelsanerat och åtgärdat fuktproblemen kommer det bli betydligt svårare för mikrober att växa till sig. En ren samt torr miljö är det ultimata vapnet för att hålla borta mikrobiell påväxt. Vill ni veta mer Klicka Här
Luktsanering – vad det innebär samt hur man går tillväga
Om man vill undkomma elakartade odörer kan man använda sig av luktsanering. Det finns olika metoder att gå tillväga vid sanering, beroende på luktstyrkan och framför allt källan. Det första som man bör fundera på är givetvis att undanröja källan till den dåliga lukten. Men även om man så gjort kan en del odörer dröja sig kvar i väggar och möbler. För att komma tillrätta med det, som annars kan bli ett obehagligt besvär, finns det olika sätt. Alla metoder har sina för- och nackdelar.
Luktsanering med hjälp av ozon är en vanlig metod. Ozon är en instabil gas som består av tre syreatomer vilket normalt återfinns högt upp i atmosfären där det skyddar mot ultravioletta strålar. Ozon är emellertid hälsovådligt och man bör således inte vistas i trånga utrymmen då sanering sker med hjälp av ozon. Då ozon är en instabil molekyl krävs det att ozonet uppstår på plats, av ett så kallat ozonaggregat. Ozonsanering fungerar bra mot både dålig lukt och för att sanera mögel. De assisterar även då man vill bedriva bort t.e.x. möss som härbärgerar i väggar och dylikt.
En annan procedur för luktsanering är genom en pryl som kallas fotokatalysator. Det är en apparat med en UV-lampa vilken aktiverar en katalysator, t ex aluminiumdioxid, eller det ännu mer effektiva titandioxid. Det bildas då hydroxylradikaler som är väldigt reaktiva. Inom någon sekund efter bildandet har de oxiderat med någon annan partikel. På så vis slår man sönder molekylerna som medför den dåliga lukten. Denna procedur är den nyaste och hittills mest effektiv. För att göra fotokatalysatorn än mer effektiv kan man använda sig av en UV-lampa som producerar en liten mängd ozon också. På så vis får man en dubbel effekt.
Om man använder bara fotokatalysator som luftsanering kan man vistas i miljön under tiden saneringen pågår, vilket i vissa situationer kan vara nödvändigt, till skillnad mot metoden med ozonaggregat.
Ännu en en procedur för luktsanering är så kallad fogger-metod. Denna metod används dessutom som saneringsmetod mot mögel och parasiter. Foggning går ut på att man har en sorts rökmaskin vilken hettar upp det ämne man väljer att använda – det varierar självklart beroende på vad för besvär man har -, t ex en blandning vilken består av livsmedelsgodkänd propylenglykol som används vid just luktsanering. Glykolen konverteras till alkohol vilken i sin tur avdunstar. Foggerapparaten hettar upp glykolen till gas och fördelar den så att partiklarna inte blir större än 5 mikrometer. Detta för med sig att saneringsvätskan kan komma in på annars otillgängliga platser.
Om detta inte är tillräckligt kan man stryka på saneringsvätska eller Fulstopp. Dessa vätskor har för uppgift att döda mögel och svartmögel (en mögeltyp som visar sig som svarta pricka på trä), men även mossa, lavar etc. Saneringsvätskor renar dock inte luften från mögelsporer och andra hälsofarliga partiklar. Vätskorna appliceras med fördel på porösare ytor där lukten har satt sig djupt, i t ex trä samt betong. Saneringsvätska kan användas enskild men man får snarare bästa effekt om det används som komplement till en annan metod.
Eftersom saneringsvätskor vanligen är både hälsovådliga och miljöfarliga – Fulstopp i brukslösning är lätt biologiskt nedbrytbar trots att den funkar så bra – bör man dock i så stor grad som möjligt överväga de övriga metoderna när man har att göra med luktsanering.