Mossa som breder ut sig ovan tak och takpannor kan vara besvärligt
Mossa på tak kan ge ett helt hus ett fult och tråkigt intryck, huset kan se hela 25% billigare ut, jämfört med ett hus med rena, fräscha takpannor. Det är inte heller bara fult, mossa på takpannor kan också resultera i fuktskador i själva huset. Mossa binder fukt, precis som alla växter och det leder till att takpannorna kan brista när det blir vinter och minusgrader.
Mossa är en grupp växter som trivs där det är fuktigt, skuggigt. De klarar sig gott i näringsfattig och sur jord. De senare årens sura nederbörd har för den skull lett till att mossor av skilda slag har ökat i gräsmattor, på plattor och över tak. Mossa är en härdad växt, den kan klara av långa perioder av torka utan att cellerna i organismen tar någon skada.
När det därefter börjar regna igen, återkommer mossan i all sin storslagenhet. De förökar sig också då det är tillräckligt vått genom att mossporer simmar över från hanplanta till honplanta. Alltså blir det inte bara återuppstånden mossa när det blir blött, det blir dessutom mer mossa än tidigare.
Mossa uppskattar att växa över tak som gärna ligger i skugga, exempelvis på en norrsida alternativt en plats som skuggas av träd eller dylikt, men det är inte nödvändigtvis så. De material som mossa helst växer på när det handlar om av människor tillverkade objekt så som tak är tegel, betong, eternit, asfalt och skifferplattor.
Mossan växer gärna i skarvar och det är där det kan förstöras när det därefter blir kallt. Det har att göra med att mossan binder fukten och är väl förankrad i underlagets skarvar och små sprickor. När vattnet i mossan fryser sväller det enligt fysikens lagar och det innebär att materialet, i detta fall takpannorna, spricker. Av denna anledning är det viktigt att hålla sitt tak mossfritt.
Hur håller man då mossan borta från sitt tak? Det främsta sättet att slippa mossa på taket är att jobba i förebyggande syfte mot det. Med det menas att man ser efter träd som växer nära inpå knuten och inte låter dem överskugga husets tak alltför mycket. Man behöver naturligtvis inte fälla träden alla gånger, det räcker ofta med att man kapar väl valda grenar som hänger över huset.
Ett gammalt knep att hålla mossa borta är att spänna upp en tunn koppartråd mellan takets högsta punkter och låta koppartråden vila på nockpannorna. När det sedan regnar kommer kopparn oxidera i små mängder ner över takpannorna. Denna kopparoxid gör det svårare för mossa att få förankring på takpannorna. Det hjälper inte lika bra om man har rådande mossa på taket.
För att få undan mossan som redan har uppstått, är det mest vedertagna sättet att klättra upp på taket och skrubba bort mossan manuellt en torr dag. Därefter kan man kanske använda sig av medel som dödar mossan. De bör dock användas med rejäl försiktighet eftersom de flesta ämnen som är mossdödande också även är miljöfarliga i skilda utsträckning. Klicka Här och nu för mer information
Ett miljövänligare alternativ till olika gifter är att rengöra med högtryckstvätt för att få undan mossa på tak. 1 dag – eller hellre 1-2 månader innan – kan man applicera Fulstopp.
Det finns Fulstopp som läggs på med Kärcher Högtryckstvätt – MEN I KEMLÄGE – lätt som en plätt. Då hinner påväxten dö och lavars långa rötter börja vittra så det är lättare att högtryckstvätta bort allting.
Utan Fulstopp är lavarna – en del ser ut som fågelskit och förfular hela huset – tillbaka på några månader. För rötterna sitter grundligt ner i takplattorna.
Vad är det som skiljer mossa, lavar och alger åt?
Mossa, lavar och alger kan stundtals se oerhört lika ut, och när man har fått en påväxt på sitt hus är det angeläget att veta vad det är för att kunna behandla det på ett bra och miljövänligt vis.
Mossa är en kryptogam växt, d.v.s. en växt som saknar blomma. De gillar fuktig mark och är oftast gröna till färgen. Mossa är en oönskad gäst i de flesta trädgårdar och för att hålla mossan från sin trädgård är det centralt att se till så att dränering är god. Det är dessutom en bra idé att använda sig av gräsuppsamlare när man klipper gräset för att slaget gräs inte ska ligga kvar och stänga in fukten.
Mossa kan också växa på takpannor. Risken vid mossväxt över taket är att mossan behåller fukt och då kan vålla fuktskador samt mögel i taket, alternativt strax inunder, på vinden. Det finns även risk att mossan binder så mycket fukt att takpannan sprängs när det fryser till vintern.
Det kan ibland vara rätt knepigt att få undan mossa från taket. Ett sätt är att för hand skrubba bort dem. Det innebär en klar risk för fall, och man ska vara vaksam ifall man har takplattor av betong då dessa enkelt blir hala. Man kan även, efter att ha tagit bort mossan manuellt rigga en koppartråd längs den högsta delen. När det sedan regnar kommer koppartråden att avge ämnen som mossan inte gillar.
Alger är organismer som utvinner energi. Vanligtvis händer detta med hjälp av klorofyll. Alger bildar en grupp organismer som är vanligtvis svårbestämd och mycket stor. Den innefattar allt från mikroskopiska, encelliga organismer till komplexa, flercelliga, till exempel brunalger som kan bli upp till sextio meter långa. Mer detaljer: På den här sajten
Alger kan växa på fasader och staket. Det spelar oftast ingen roll vilken typ av färg man har målat med. Alger skänker en grön nyans i själva färgen. För att få undan alger ska man i första hand använda sig av så miljövänliga medel som möjligt.
Har man alger på en slammålad fasad (d.v.s. målad med till exempel Falu rödfärg) ska man inte använda några preparat alls, utan torrborsta väggen. Det är viktigt att använda munskydd för att inte riskera att andas in till exempel sporer från mögel som också kan växa där och som kan vara direkt giftiga för människor.
Det första man ska prova om man har alger växande på en fasad målad med oljebaserad färg är miljövänligt diskmedel eller såpa. Om det inte funkar så kan man prova ett algdödande medel. Det först som tredje steg som man ska överväga att nyttja ett klor- eller borbaserat algdödande ämne då dessa är mycket miljöfarliga och hälsovådliga.
Lavar är en symbios mellan en svamp och en alg. De flesta lavar tycker om att gro där det är torrt, till exempel på skiffer, eternit-, tegel- och betongplattor och är den svåraste påväxt av de tre att få bort. Lavar har ofta djupa rottrådar och vissa kan avge syra som förstör underlaget.
För att bli av med lavar på tak ska man använda sig av Fulstopp eftersom mekanisk borttagning med hjälp av till exempel högtryckstvätt inte fullständigt tar bort lavarna. Det då lavarnas rotsystem ofta har trängt in djupt i plattorna och följaktligen enkelt kommer åter nästa säsong.
Det finns alltså annorlunda sätt att hantera mossa, lavar och alger – det viktiga är att känna till vilket!
Så blir du av med mossan
Ifall man behandlar sin trädgård på korrekt vis kommer mossan försvinna. Det förekommer drygt tjugotusen olika sorters mossor i världen varav cirka tusen växer i Sverige.
Mossa uppskattar fukt och växer gärna där marken är näringsfattig samt sur, till skillnad från gräs. Normalt sett är gräs en överlevnadskraftig växt, som klarar kyla bra, men gräs behöver en jämn invintring, det vill säga att vinterns snö och kyla föregås av en stegvis kyligare höst.
Mossa däremot klarar inte kyla, det medför så att mossorna förfryser och dör bort. Annars klarar mossa torka mycket bra, förutsatt att mossan redan har fått förankring. Det kan då passera långa torrperioder utan att växtens celler tar skada. När det därefter kommer regn igen får mossan ett uppsving. När det är tillräckligt fuktigt kommer även mossan att föröka sig.
I en ordinär gräsmatta som har bra dränering, gott näringsinnehåll och inte är sur är gräset mer överlevnadskraftigt än mossan. Det är först när en av dessa tre parametrar ändras som förhållandena blir mer gynnsamma för mossa än för gräs. Det gäller således att se till så att gräset får bästa möjliga förutsättningar samtidigt som man förstör möjligheterna till mossans utbredning.
I södra Sverige har man sett ett växande problem med växande mossa i gräsmattan. Ett par anledningar kan vara sur nederbörd samt milda vintrar. Lägg till bristfällig gödsling så har man så småningom en matta full av mossa. I mellersta Sverige har problemet varit vatten som stått stilla och på så sätt givit gräsets rötter näringsbrist. Mossan har då lättare att erövra.
I och med de otaliga milda vintrarna som har varit räcker det nuförtiden inte jämt att bara ha en gott gödlsad, torr gräsmatta som inte är sur. Man kan behöva aktivt hjälpa gräset på traven för att det ska kunna vinna över mossan. Ett sätt är genom sanering av mossan.
Det finns diverse produkter för bekämpning av mossa i gräsmattan. Ett av de nyare är mossa gti. Det består av järnsulfat och sprutas på det angripna området för att döda mossan som då bli svart. Mossa gti är kostsamt och kan med fördel ersättas av ämnet järnsulfat, som finns att handla på Granngården, till en oerhört billigare penning. Man hittar det på hyllan för grisfoder. Var noga med att inte blanda ihop järnsulfat och järnfosfat – det sistnämnda används vid bekämpning av mördarsniglar.
Järnsulfat måste man blanda själv, medan mossa gti redan är färdigblandat, vatten + järnsulfat i lösning. Järnsulfat ska blandas med hjälp av vatten, cirka 1-2dl per 10l vatten. Det räcker till ungefär 50 kvadratmeter gräsmatta.
Järnsulfat eller mossa gti, oavsett vad man väljer så kommer de inte avstyra att mossan kommer tillbaka ifall gräset fortsätter växa i ogynnsam miljö. Det är alltså väldigt angeläget att man ser över dränering, möjligen glesar ut träd som skuggar gräsmattan, gödslar samt använder kalk mot försurning. Länk till ytterligare data
Man kan även använda Fulstopp, det tar även bort virus, sjukdomar, svampar som antraknos. Till mossa i gräs späder man ut Fulstopp 550 ggr, 1 dl blir 55 liter lösning. Läggs enklast på med ryggspruta.
Man kan till exempel använda mossborttagningsmedel strax innan man gödslar, på höstkanten, för att ge gräset så stor fördel gentemot mossan. För det viktigaste att fundera på när man har med mossa i gräsmattan att göra är att man ska göra miljön så bra som möjligt för gräset och på samma gång så dålig som möjligt för mossan.
Mossa gti – ett effektivt bekämpningsmedel?
Mossa gti har det senaste året gjort succé, i alla fall om man ser på reklamen i tv. Men är det ett sådant mirakelmedel egentligen? Meningarna går isär, och det beror helt och hållet på vem man frågar.
Mossa gti innehåller, precis som de allra flesta andra bekämpningsmedel mot mossa, järnsulfat. Koncentrerat järnsulfat fanns tidigare att inhandla på exempelvis Granngården då det används bland annat som järntillskott i grisfoder, men det är nu olagligt att sälja till personligt bruk. Järnsulfat kan man annars blanda med vatten, cirka 1-2dl per 10 liter vatten vilket räcker till ca 50 kvadratmeder.
Mossa gti innehåller bland annat järn-, svavel- samt kväveföreningar där järnsulfatet är den verksamma substansen mot mossan. Gräset däremot påverkas snarare i positiv kurs av medlet och blir en aning mer motståndskraftiga mot framtida mossangrepp.
Det främsta sättet att bli av med mossan i sin trädgård, ifall man inte vill famna dess grönhet och bevilja den växa, är att se till så att marken blir mindre fördelaktig för mossväxt. Det gör man lämpligen genom att inte bespruta med hjälp av medel som är mer eller mindre suspekta ur miljösynvinkel utan ta reda på varför mossan gror i just din trädgård.
Mossa gillar att gro där det finns fukt, och gärna lite skugga. Det är en härdad växt som, även om den inte trivs, kan hantera långa perioder av torka utan att ta någon cellulär skada. När det sedan igen blir fuktigt samt blött i marken kommer mossan att spira igen och det är dessutom då den förökar sig genom att hansporer simmar över till honsporer.
Mossa kan expandera där det är näringsfattigt samt surt, till skillnad från gräs som i dylik omgivning blir svag, även om det inte dör ut. Med de senare årens sura nederbörd har mängden mossväxt ökat, särskilt i södra Sverige. I mellersta delen av landet har å andra sidan problemet med mossor i trädgårdar härrört från stillastående mängder vatten vilket leder till näringsbrist för gräset och påväxt av mossa.
För att få en långvarigt mossfri gräsmatta gäller det således att göra förhållandena så gynnsamma som genomförbart för gräset och så ogynnsamma som möjligt för mossan. Om man har ejäla mängder mossa kan ett medel som mossa gti vara enastående för att skänka gräset ett försprång. Det ska då gärna distribueras på vårkanten, i mars-april, alternativt i oktober, alltid i anknytning med gödsling av gräsmattan. Fulstopp
För att gräset ska må väl igen är det viktigt att se över dränering så att den fungerar som den bör och inte tillåter att vatten blir stående. Bristfällig dränering är för övrigt en typisk orsak till mögel och annan påväxt i krypgrunder och källare. Således finns det åtskilliga orsaker till varför man bör ha en bra dränering kring sitt hus.
Man bör även gödsla lite sporadiskt för att gräset ska bli kraftfullt. En mossangripen gräsmatta kan dessutom behöva kalk, som neutraliserar det sura pH som finns i jorden och som leder till att mossan trivs bättre än gräset. Ett ytterligare förslag är att jämt nyttja gräsuppsamlare när man klipper gräset, i synnerhet ifall man har en trädgård som är benägen att bli våt, detta eftersom kvarvarande gräs annars behåller fukt och vatten.
Ett annat sätt att få gräset kraftfullt är att späda ut Bensaltensid 550 ggr (1 liter blir 550 liter lösning, 1 dl blir 55 liter) och bespruta hela gräsmattan. Då dör samtliga virus, antraknos, mossa, svampar och sjukdomar för vad man gör är att decinficera gräset. Utan samtliga dessa parasiter – som samverkar i att plåga och försvaga gräset – blir gräset starkare och grönare. 2-3 ggr om året om man har egen golfbana.
Finner man inte Bensaltensid så kör Fulstopp koncentrat 1 + 29, det går lika bra för huvudingrediensen är bensaltensid. På andra ytor än gräs är dessutom Fulstopp överlägset mot järnsulfat då det verkar framåt i tiden. Dock inte ifall man späder ut det 550 ggr, det decinficerar och dagen därpå är det bilologiskt nedbrytet i så bräcklig lösning.
För att erhålla en långvarigt mossfri gräsmatta är det betydelsefullt att förvalta den kontinuerligt, inte blott sporadiskt slänga på lite bekämpningsmedel så som mossa gti.
Vad är mikrobiell påväxt och hur blir man av med det?
Emellanåt växer det organismer som inte är synliga för blotta ögat, vilket kallas för mikrobiell påväxt. Det är således ett annat ord för mögel, innan det har börjat synas som hårigt ludd eller svarta prickar över hela väggen. Mögel förekommer där det är fuktigt, som till exempel i oisolerade källare samt vindar. Mögel älskar också att växa sig stora och luddiga i badrum alternativt på gamla matrester.
Mögliga matrester är enkelt att ta hand om, det är bara att slänga det, gärna i en kompost där det gör nytta. Värre ställt är det ifall man får mögel och andra mikrobiella påväxter i badrummet. Det är troligen ingen som anser att det är fräscht att placera sig i duschen, eller ta ett härligt bad ifall väggarna hotar med att äta upp en samt utrymmet stinker av dålig lukt.
Vad bör man då tänka på för att kringgå mikrobiell påväxt och spridningen av mögel? Först och främst är det bra att vara medveten om var de helst växer, vilket redan nämnts, nämligen där det finns gott om fukt. Dessvärre försvinner inte mögel och andra mikroorganismer som på ett trollslag om man torkar ut utrymmena som har blivit angripna. Det förhindrar å andra sidan att det tillväxer och efterhand kommer det dessutom att gå tillbaka, men det tar tid. Påväxt kan inte växa på positivt laddade ytor, det är en bra ide att behandla alla material med hjälp av Tvärstopp – helst redan i ett nytt hus.
För att bli av med mögel behövs relativt drastiska åtgärder. Man bör börja med att utröna hur stora delar, samt vilka, som är angripna. Ett mögelangripet utrymme luktar vanligtvis, men inte ständigt, dåligt. Lukten kan lättast beskrivas som unken samt ofräsch – har man en gång luktat på mögel så kommer man för alltid veta hur den lukten känns. Det kan även finnas synliga fuktskador över väggar, golv, tak samt möbler, beroende på omfattningen.
Fuktskador kan te sig på olika sätt; missfärgningar i tapeter samt bubblor i mattor är typiska tecken. Mögel behöver inte jämt synas med detsamma på ytan. I t.e.x. ett badrum där man städar noggrant, har en knappt synlig spricka i väggens kakel lett till att fukt kommer in innanför. Mögel tillväxer ordentligt innan man upptäcker det, då på grund av att det finns en illa lukt i badrummet.
Hur kan man då av med mikrobiella påväxter, så som mögel? Det allra drastiska och bästa sättet är att ta bort allt som är mögelangripet och ersätta med nytt material, som sedan skyddas med Tvärstopp. Detta kan dock visa sig inte enbart svårt, utan kanske rent omöjligt i vissa fall. Då kan man ta till andra metoder, exempelvis sanering genom Fulstopp mögeldödande medel som stryks över ytan. Om det är svårt att nå källan till möglet kan man ha nytta av så kallad fogging.
Fogging är en metod där man hettar upp och förångar ett ämne som verkar avdödande på mikrober. Ämnet kommer då att befinna sig i små droppar att de kan tränga in i skrymslen som annars skulle vara väldigt svåra att sanera. Man ska dock undvika att vistas i rummet under tiden fogging sker eftersom ämnena ofta är giftiga.
När man har mögelsanerat och åtgärdat fuktproblemen kommer det bli betydligt svårare för mikrober att växa till sig. En ren samt torr miljö är det ultimata vapnet för att hålla borta mikrobiell påväxt. Vill ni veta mer Klicka Här
Luktsanering – vad det innebär samt hur man går tillväga
Om man vill undkomma elakartade odörer kan man använda sig av luktsanering. Det finns olika metoder att gå tillväga vid sanering, beroende på luktstyrkan och framför allt källan. Det första som man bör fundera på är givetvis att undanröja källan till den dåliga lukten. Men även om man så gjort kan en del odörer dröja sig kvar i väggar och möbler. För att komma tillrätta med det, som annars kan bli ett obehagligt besvär, finns det olika sätt. Alla metoder har sina för- och nackdelar.
Luktsanering med hjälp av ozon är en vanlig metod. Ozon är en instabil gas som består av tre syreatomer vilket normalt återfinns högt upp i atmosfären där det skyddar mot ultravioletta strålar. Ozon är emellertid hälsovådligt och man bör således inte vistas i trånga utrymmen då sanering sker med hjälp av ozon. Då ozon är en instabil molekyl krävs det att ozonet uppstår på plats, av ett så kallat ozonaggregat. Ozonsanering fungerar bra mot både dålig lukt och för att sanera mögel. De assisterar även då man vill bedriva bort t.e.x. möss som härbärgerar i väggar och dylikt.
En annan procedur för luktsanering är genom en pryl som kallas fotokatalysator. Det är en apparat med en UV-lampa vilken aktiverar en katalysator, t ex aluminiumdioxid, eller det ännu mer effektiva titandioxid. Det bildas då hydroxylradikaler som är väldigt reaktiva. Inom någon sekund efter bildandet har de oxiderat med någon annan partikel. På så vis slår man sönder molekylerna som medför den dåliga lukten. Denna procedur är den nyaste och hittills mest effektiv. För att göra fotokatalysatorn än mer effektiv kan man använda sig av en UV-lampa som producerar en liten mängd ozon också. På så vis får man en dubbel effekt.
Om man använder bara fotokatalysator som luftsanering kan man vistas i miljön under tiden saneringen pågår, vilket i vissa situationer kan vara nödvändigt, till skillnad mot metoden med ozonaggregat.
Ännu en en procedur för luktsanering är så kallad fogger-metod. Denna metod används dessutom som saneringsmetod mot mögel och parasiter. Foggning går ut på att man har en sorts rökmaskin vilken hettar upp det ämne man väljer att använda – det varierar självklart beroende på vad för besvär man har -, t ex en blandning vilken består av livsmedelsgodkänd propylenglykol som används vid just luktsanering. Glykolen konverteras till alkohol vilken i sin tur avdunstar. Foggerapparaten hettar upp glykolen till gas och fördelar den så att partiklarna inte blir större än 5 mikrometer. Detta för med sig att saneringsvätskan kan komma in på annars otillgängliga platser.
Om detta inte är tillräckligt kan man stryka på saneringsvätska eller Fulstopp. Dessa vätskor har för uppgift att döda mögel och svartmögel (en mögeltyp som visar sig som svarta pricka på trä), men även mossa, lavar etc. Saneringsvätskor renar dock inte luften från mögelsporer och andra hälsofarliga partiklar. Vätskorna appliceras med fördel på porösare ytor där lukten har satt sig djupt, i t ex trä samt betong. Saneringsvätska kan användas enskild men man får snarare bästa effekt om det används som komplement till en annan metod.
Eftersom saneringsvätskor vanligen är både hälsovådliga och miljöfarliga – Fulstopp i brukslösning är lätt biologiskt nedbrytbar trots att den funkar så bra – bör man dock i så stor grad som möjligt överväga de övriga metoderna när man har att göra med luktsanering.
Lavar kan skada hustaket men på samma gång vara smakligt i salladen.
Det är vanligtvis korsningar mellan sporsäcksvampar samt alger som utgör lavar. Svampens åtagande är att hjälpa med struktur, beskydd och att suga upp vatten. Algen eller cyanobakterien bidrar med sin fotosyntes och därmed med energi.
Det är i huvudsak svampen som utgör laven samt bestämmer hur den växer och ser ut. Laven innefattar överbark samt underbark vilket i stort bara är svampvävnad. Däremellan finns dels alglager och dels porös vävnad som kallas märg och som utgörs av svamphyfer. Från underbarken sträcker sig utskott som tillåter laven att fästa vid underlaget.
Lavar finns överallt på jorden, från öken till kalfjäll men trivs bättre i torra och ljusa miljöer (trots att det finns arter som lever strax under vattenytan). Den generella färgen är gråaktig med markant variation. De förökar sig både sexuellt och asexuellt. Flera lavar tycker om att expandera på exempelvis sten. Dessa lavar avger ämnen som långsamt bryter ner stenen och frigör mineraler som laven kan tillgodogöra sig. Vill man undgå att lavar fördärvar och förfular takpannor kan man förebygga med Tvärstopp eller avdöda pågående angrepp med hjälp av Fulstopp.
Svampen som bygger upp skelett för laven utgörs i majoriteten lavar av sporsäcksvampar. Gruppen sporsäcksvamp är väldigt omfattande och utgör närmare en tredjedel av samtliga svampar. Sporsäcksvampar bildar sporer i så kallade sporsäckar vilka de efteråt utsöndrar så att de kan föröka sig. Skilda typer av mögel, så som borstmögel och penselmögel. Samtliga sporsäckssvampar är dock inte negativa, t.e.x. jästsvampen är ju mycket uppskattad!
Eftersom lavar stundvis liknar olika mossor kan det emellanåt vara komplicerat att separera de tu. Om man anar att det växer mossa till följd av fukt i ens trädgård alternativt annat så ska man tänka en aning extra innan man plockar fram mossa gti eller annan mossbekämpning. Man kan vårda gräsmattan för en struntsumma med hjälp av Fulstopp så elimineras både mossa, lavar, antraknos och samtliga gräsmattans svampsjukdommar och virus.
En del egenskaper är typiska för lavar men inte för mossor. Lavar saknar stjälk, blad samt rot. De kan klara sig helt utan vatten och torkar då ihop och hamnar i dvala. Mossor däremot är vanligtvis gröna till färgen, har både vanligtvis stam och blad och har rottrådar (trots att de saknar faktisk rot). De växer även helst där det är fuktigt. Det är således troligare att det rör sig om mossväxt, alternativt mögel, i en fuktig källare än om lavar!
Lavar är över lag sett känsliga för luftföroreningar, dock i mycket omväxlande grad. Anledningen till varför luftföroreningar är så hotfulla för lavar är därför att de inte har rotsystem och måste ta all sin näring från den direkta omgivningen, vilken innefattar luften. Föroreningar leder till skador på lavens algdel. Detta leder i somliga fall till att algen använder mer av produkten från fotosyntesen för att reparera sig själv istället för att ge den till svampdelen. Denna obalans i energigivande och -tagande förorsakar ofta lavens död. Mer tips: På denna sajten
Eftersom mögel och mossa gärna ses som skadeväxter har lavar många användningsområden. Ett flertal lavar producerar ämnen som funkar som enklare antibiotikum eller ämnen som kan användas för färgning av bland annat garn (växtfärgning). Beroende på vilken lav får man olika färger – rött, orange, brun… listan kan göras lång. Inte nog med det så har lavar i synnerhet i svåra tider ätits. Lavar innehåller hög mängd kolhydrater (upp till 90%) samt en del protein. På Island används islandslav i sallader även idag, men man kan också använda laven i brödbakning.
Lavar kan alltså vara riktigt nyttigt!
Anticimex kan hjälpa dig bli kvitt med otaliga bekymmer
Anticimex är möjligtvis det största saneringsföretag i Sverige. Bolaget bildades 1934 som ett familjeföretag och har under de senaste 76 åren expanderat till ett internationellt företag med tusentals anställda. Företagets affärsidé är väldigt intressant, istället för att sälja och ta betalt för en sanering säljer man en garanti om en skadedjursfri miljö. Det medför att man i praktiken självfallet kan ta mer betalt, men likaså att man arbetar med att motverka bekymmer hos kunden vilket för kunden är oerhört mer adekvat än till exempel en enskild mögelsanering. Anticimex specialiserar sig på allt från illa lukt, skadedjur, alger, lavar, mossor till fukt samt mögel. Dessa besvär brukar man normalt finna i badrum och övriga fukta utrymmen.
Privatpersoner samt företag
Anticimex riktar in sig på att förse både privatpersoner samt företag med sina tjänster. För privatpersoner delar man in tjänsterna i fyra undersektioner: skadedjur, lukt, boende och energi. Skadedjur inkluderar principiellt samtliga typer av insekter och småkryp som skadar hemmet alternativt dess omgivning på ett eller annat vis. Det definitivt vanligaste problemet är getingbon under sommarmånaderna som attackerar både bostadshus samt sommarhus. Anticimex arbetar oerhört metodiskt. För att undvika att använda för mycket gift vid sanering så identifierar man vilket skadedjur som orsakar problemet för att efteråt nyttja gifter som är specialanpassade för exakt den typen av angrepp. Detta är en service som man också förser företag med.
Den andra kategorin är fuktproblem. Fuktproblem är vanligtvis väldigt besvärliga och framförallt dyra. Anticimex filosofi är att angripa problemet så fort som genomförbart efter att det uppstått. Fuktproblem leder ofta till bekymmer med mögel och möjligtvis till och med hussvamp. Något som är säkert är att ju längre man väntar med att fixa problemet ju dyrare blir sluträkningen. Enligt en granskning som Anticimex genomförde nyligen visade det sig först och främst att de flesta fuktskador inte upptäcks i tid, varför kostnaderna blivit dyra. Den genomsnittliga utgiften för att fixa en fuktskada brukar hamna på mellan 10000 och 15000 kronor om villaförsäkringen täcker kostnaderna. Ifall villaförsäkringen inte täcker kostnaderna kan kostnaderna mycket väl komma upp på flera hundra tusen.
Den tredje kategorin är boende. Anticimex erbjuder tjänsten att utföra undersökning av hus och villor innan köp eller försäljning därför att upptäcka eventuella fel så att inga otrevliga överraskningar uppstår vid köp eller försäljning. Detta är mycket bekvämt för både köpare och säljare då Anticimex också täcker eventuella oväntade kostnader som uppstår och som inte framgick vid besiktningen upp till flera hundratusen.
Den fjärde kategorin är energi. Anticimex utvärderar energiförbrukningen i hus och hem för att avgöra om man slösas energi i onödan. Undersökningar har visat att så mycket som 40 % av all energiförbrukning i är relaterat till våra byggnader och mer än ofta är dessa in energieffektiva. Det kan vara allt från felaktig ventilation till dålig isolering. Här.
Åt företag erbjuder Anticimex samma tjänster som åt privatpersoner, men förutom dessa erbjuder man dessutom tjänsterna livsmedelshygien och brandsäkerhet. Man ser till att de företag som anlitar dem att de verkligen uppfyller de normer samt lagar som styr livsmedelshantering och brandsäkerhet. Anticimex arbetar, för de här områdena, efter filosofin att man menar sänka kostnaderna för företag och hjälpa dem undvika bekymmer inom de två sistnämnda områdena.
Vilka är de vanligaste medlena mot alger?
Det förekommer verkligen en hel del olika algmedel att välja bland på den svenska marknaden. De flesta funkar på samma vis; de hjälper på ett eller annat vis till att få bort algväxt från någon form av yta. Man kan nästan säga att det förekommer lika många metoder för att råda bot med alger som det finns människor som har haft besvär med alger.
Ett av de vanligaste hemmakokade algmedlen är en blandning av miljövänligt diskmedel, av typen Yes eller liknande, samt vanligt ljummet vatten. Man tar därefter en skrubba och skrubbar de områden på sitt hus som har drabbats av ett algangrepp. I nio av tio fall brukar det funka alldeles enastående. Det finns sedan starkare, kemikaliebaserade medel som kan användas. Dessa brukar oftast kosta allt från 20 kronor per liter ända upp till flera hundra kronor per liter. Man kan överlägga mycket vad skillnaden på alla dessa medel är när man kollar på relationen kostnad-fördel.
Det finns ett tips på ett bra och väldigt billigt recept på algmedel. Vanligtvis brukar den enda substansen i algmedel vara bensaltensid (bensalkonklorid) som spädes ut tillsammans med vatten, detta kallas för bensalkonklorid. Anledningen varför inte många vet detta beror på att tillverkarna oftast använder ett annat namn för det, som till exempel kvartär ammoniumförening eller N-Alkybensyldimetylammoniumklorid, vilket för gemene man låter på tok för besvärligt för att man ska kunna mixa det själv. Och det är exakt detta som tillverkarna vill sikta mot. Mer detaljer: På denna sajten
Vad är då bensaltensid?
Bensaltensid kan köpas på flaska i hög koncentration och därefter blandas ut. En liter 50% bensaltensid kan handlas för under 400 kronor från de flesta butiker som erbjuder kemiska produkter. Bensaltensiden kan därpå spädas till lägre koncentration för att nyttjas som rengöring.
Om man kollar på de rengöringsmedel som innehåller bensaltensid som finns på marknaden brukar koncentrationshalten av bensaltensid vara runt 8%. Vidare ges instruktioner att man bör späda denna blandning fem gånger, det vill säga 4+1 i proportionerna, följaktligen landar den slutliga koncentrationshalten av bensaltensid på 1,6%.
Ett rengöringsmedel med bensalkonklorid med en koncentration på 8% kan kosta allt mellan 50 ända upp till 200 kronor per liter. Om man personligen blanda kan man följaktligen komma undan med en kostnad på inte mer än 13 kronor per liter när det är färdigblandat, ifall man räknar på vad en liter bensaltensid och man späder det till strax ovanför 30 liter rengöringsmedel. Detta rengöringsmedel kan därefter användas för att motverka alger, mögel, mossa och lavar i alla utrymmen där de kan tänkas gro som badrum, källare samt andra utrymmen som har dålig dränering.
Man kan till och med bruka bensaltensid som förebyggande kemikalie i målarfärg. Man bör då blanda ungefär 2,5 ml 50%-ig bensaltensid per liter målarfärg och därpå måla som vanligt. Det ger ett skydd mot algangrepp som varar flera år och effektivt vis kostar väldigt lite, framför allt jobb på somrarna.
Vad man dock ska vara eftertänksam med när man nyttjar bensaltensid, och alla andra kemikalier för den delen, är att man använder riktig skyddsutrustning, det vill säga, skyddsglasögon, oömma kläder samt handskar och att man hanterar den med största försiktighet så man inte spiller eftersom det kan få förödande konsekvenser, till och med algmedel kan vara farligt då och då.
Vilka är de vanligaste medlena mot alger?
På den svenska marknaden finns vad som kan liknas vid på tok för många algmedel att välja på. De flesta fungerar på samma sätt; de hjälper på ett eller annat sätt till att få bort algväxt från någon form av yta. Man kan nästan säga att det finns lika många metoder för att råda bot med alger som det finns människor som har haft bekymmer med alger.
Ett av de vanligaste hemmakokade algmedlen är en blandning av miljövänligt diskmedel, av typen Yes eller liknande, samt vanligt ljummet vatten. Man tar sedan en skrubba och skrubbar de områden på sitt hus som har drabbats av ett algangrepp. I nio av tio fall brukar det fungera alldeles utmärkt. Det finns sedan starkare, kemikaliebaserade medel som kan användas. Dessa brukar mestadels kosta allt från 20 kronor per liter ända upp till flera hundra kronor per liter. Man kan överlägga mycket vad skillnaden på alla dessa medel är när man kollar på relationen kostnad-fördel.
Det finns ett förslag på ett bra och oerhört billigt recept på algmedel. Normalt brukar den enda substansen i algmedel vara bensaltensid (bensalkonklorid) som spädes ut med vatten, detta kallas för bensalkonklorid. Anledningen varför inte många känner till det beror på att tillverkarna oftast använder ett annat namn för det, som till exempel kvartär ammoniumförening eller N-Alkybensyldimetylammoniumklorid, vilket för gemene man låter på tok för besvärligt för att man ska kunna blanda det själv. Och det är precis det som tillverkarna vill uppnå. Fulstopp
Vad är då bensaltensid?
Bensaltensid kan handlas på flaska i hög koncentration och därpå blandas ut. En liter 50% bensaltensid kan handlas för under 400 kronor från de flesta butiker som erbjuder kemiska produkter. Bensaltensiden kan därefter spädas till lägre koncentration för att användas som rengöring.
Ifall man kollar på de rengöringsmedel som består av bensaltensid som finns på marknaden brukar koncentrationshalten av bensaltensid utgöra runt 8%. Vidare ges instruktioner att man ska späda denna blandning fem gånger, det vill säga 4+1 i proportionerna, således landar den slutliga koncentrationshalten av bensaltensid på 1,6%.
Ett rengöringsmedel med bensalkonklorid som har en koncentration på 8% kan kosta allt mellan 50 ända upp till 200 kronor per liter. Om man personligen blanda kan man följaktligen undkomma med en kostnad på inte mer än 13 kronor per liter när det är färdigblandat, om man räknar på vad en liter bensaltensid och man späder det till strax över 30 liter rengöringsmedel. Detta rengöringsmedel kan därefter användas för att bekämpa alger, mögel, mossa samt lavar i samtliga utrymmen där de kan tänkas växa som badrum, källare och andra utrymmen som har illa dränering.
Man kan till och med nyttja bensaltensid som preventiv kemikalie i målarfärg. Man ska då blanda ungefär 2,5 ml 50%-ig bensaltensid per liter målarfärg och därefter måla som vanligt. Detta ger ett skydd mot algangrepp som varar flera år och effektivt sätt kostar mycket lite, framför allt arbete på somrarna.
Vad man dock ska vara försiktig med när man nyttjar bensaltensid, och alla andra kemikalier för den delen, är att man använder korrekt skyddsutrustning, det vill säga, skyddsglasögon, oömma kläder samt handskar och att man hanterar den med största försiktighet så man inte spiller då det kan få förödande konsekvenser, till och med algmedel kan vara farligt ibland.